Hakuna Matata
Tjena! Nu håller vi onsdagmorgon här i Nakuru, himmeln är klarblå och solen skiner. Vi börjar inse att tiden i Shabab går mot sitt slut, och med den insikten följer delade känslor. Vi har haft det väldigt gott här – bra arbetsuppgifter, sköna arbetskamrater, ett fint hus och det stoora privilegiet att få bo i den väldigt trevliga staden Nakuru. Men allt under solen är förgängligt, så också dessa tre månader, och vi får ta nya tag på andra platser!
De positiva känslorna som ovanstående insikt medföljer är dessa: December månad blir vääldans bra ;). En månad fylld med helgdagar och svenskar (dessa svenskar kommer bidra med att dessa helgdagar kommer kännas just som svenska helgdagar). Volentär-Robin kommer och hälsar på oss i 2 veckor med start från den 3 december, och i mitten av av december kommer vi hanka på typ 20 svenskar till! David, Jonte och många, många fler, ni är så hjärligt välkomna hit! Blir så bra ;)
Jeje, det var framtiden. Om vi ska prata lite om dåtiden. Förra veckan var vi i huvudstaden Nairobi. Vi gick lite på turistmarknaderna, besökte svenska skolan och det allmänt mycket gott! Faktiskt väldigt skönt...
nedan följer lite anteckningar gjorda på ett köpcenter kl 7 på kvällen. Alla affärer var typ stängda och vi väntade på... ja, vad väntade vi på?? läs vet ja!
I väntan på få uppleva en riktigt svenskkväll (kommer snart till vad en sån innebär), sitter vi och försöker fördriva tiden på ett köpcenter i Nairobi. Markus pluggar swahili ur ett nyinköpt ”lonely planet” häfte, och jag nördar mig vid datorn...
En svenskkväll innebär följande – bio, choklad, popcorn, läsk och korv med bröd. Allt för summan 35 kr.. såå fint det kommer bli... den börjar om en och halv timme (tror jag lägger upp detta imorgon, onsdag) ((gick ju inte så bra, det där försöket)), så nu ska jag försöka underhålla er så länge batteritiden räcker (90% just nu)
Where to begin??
Vi är alltså i Nairobi nu, vilket är väldigt skönt! För första gången kan vi smälta in i omgivningen och bara ”vara”. Visserligen har vi en ledig dag i veckan hemma i Nakuru, men där vet folk vilka vi är osv. Kan liksom inte riktigt bara ”vara”, om ni fattar. Hur som! I Nairobi kan vi det. Här finns gott om wazungus (vita, i Nakuru och på de lite mer ”lantiga” ställena är detta en lite mindre vanlig syn)och så länge man håller sig borta från marknadsplatserna så har öronen frid och fröjd :) rätt skönt faktiskt...
Sawa Sawa (Okej Okej), då har jag tömt ut den frid som jag och Markus känner nu! Batteritiden är nu nere på 80 procent, och bion börjar om timme och 10 minuter.. Sasa Markus alienda choo
Idag fick vi förresten erfara hur liten världen är! Vi hade precis slått oss ner för att äta middag på ett köpcenter när Markus börja ”nee:a” en massa.
Nee!, Nee!, Nee!
Våra kursledare uppifrån Sida-centret i Härnösand slog sig för att äta, några meter ifrån oss :) Väääldans kul – Sanna och Rut är namnen, och vi slog sällskap med dem i en och halv timme! Läser ovannämnda detta så tack än en gång och hoppas flygresan hem gick bra ;) väldigt kul att träffa er... En tredje person från Sida – Alex, fick vi också hälsat på och snackat lite med.
Sååå 70% datapower och 62 minuter kvar tills vi ska entra biosalongen! Markus har sagt uttryck följande de senaste minuterna (utan mellansnacka och respons från mig)
1.typ: nee oooj , vad jag njuter nu!
2.barn är fantanstiska! tänk o va farsa!
:) han e på gott humör! 45 min kvar & 60%...
Under denna resa har det blivit mycket afrikansk musik för vår del. Markus uppdaterar ständigt vår skivsamling, och med tiden får vi självklart våra favoriter. Gå in på youtube och sök på P-Square – No One Like You, vädligt bra...(kanske inte så afrikansk muski och för sig, men de är ju trots allt från nigeria) Den bästa är dock ”Binti Kiziwi”... vill ni ha något att göra, så kolla den ;) ni som kan swahili kan ju kanske till och med höra vad han sjunger.. ”huuur bra som helst” eller hur Jörn??
37 min.. 50 %... snart ”e vi i Sverige” :) hmm.. har tyvärr lite idétorka
den idétorkan tog tyvärr aldrig slut, så jag stängde datorn. Bion va kass – men de gjorde ingenting... skönt att vara i Sverge för ett par timmar!
Två volentärer från Emali, Sanna och Helena, anslöt med oss i Nairobi och de hängde med oss hem i ett par dagar, för att sedan fortsätta sitt turistande västerut, till Kisumu. Ett väldigt trevligt besök, verkligen! Höjdpunkten var en motorcykel-safari längs med sjön Lake Elementaita, som ligger i närheten av Nakuru. Helt fantastikt! På grund av brist i författarkunskaperna (och ork) låter jag bilderna berätta.
Tack för besöket tjejer! Ses snart igen!
Sååååååå.... tror det var allt för denna gången...ni får lite bilder till..Vi hörs! Ciao
Trust in the Lord with all
you heart and lean not on
your own understanding;
in all your ways acknowledge
him and he will make your
paths straight. Ord. 3: 5-6
De positiva känslorna som ovanstående insikt medföljer är dessa: December månad blir vääldans bra ;). En månad fylld med helgdagar och svenskar (dessa svenskar kommer bidra med att dessa helgdagar kommer kännas just som svenska helgdagar). Volentär-Robin kommer och hälsar på oss i 2 veckor med start från den 3 december, och i mitten av av december kommer vi hanka på typ 20 svenskar till! David, Jonte och många, många fler, ni är så hjärligt välkomna hit! Blir så bra ;)
Jeje, det var framtiden. Om vi ska prata lite om dåtiden. Förra veckan var vi i huvudstaden Nairobi. Vi gick lite på turistmarknaderna, besökte svenska skolan och det allmänt mycket gott! Faktiskt väldigt skönt...
nedan följer lite anteckningar gjorda på ett köpcenter kl 7 på kvällen. Alla affärer var typ stängda och vi väntade på... ja, vad väntade vi på?? läs vet ja!
I väntan på få uppleva en riktigt svenskkväll (kommer snart till vad en sån innebär), sitter vi och försöker fördriva tiden på ett köpcenter i Nairobi. Markus pluggar swahili ur ett nyinköpt ”lonely planet” häfte, och jag nördar mig vid datorn...
En svenskkväll innebär följande – bio, choklad, popcorn, läsk och korv med bröd. Allt för summan 35 kr.. såå fint det kommer bli... den börjar om en och halv timme (tror jag lägger upp detta imorgon, onsdag) ((gick ju inte så bra, det där försöket)), så nu ska jag försöka underhålla er så länge batteritiden räcker (90% just nu)
Where to begin??
Vi är alltså i Nairobi nu, vilket är väldigt skönt! För första gången kan vi smälta in i omgivningen och bara ”vara”. Visserligen har vi en ledig dag i veckan hemma i Nakuru, men där vet folk vilka vi är osv. Kan liksom inte riktigt bara ”vara”, om ni fattar. Hur som! I Nairobi kan vi det. Här finns gott om wazungus (vita, i Nakuru och på de lite mer ”lantiga” ställena är detta en lite mindre vanlig syn)och så länge man håller sig borta från marknadsplatserna så har öronen frid och fröjd :) rätt skönt faktiskt...
Sawa Sawa (Okej Okej), då har jag tömt ut den frid som jag och Markus känner nu! Batteritiden är nu nere på 80 procent, och bion börjar om timme och 10 minuter.. Sasa Markus alienda choo
Idag fick vi förresten erfara hur liten världen är! Vi hade precis slått oss ner för att äta middag på ett köpcenter när Markus börja ”nee:a” en massa.
Nee!, Nee!, Nee!
Våra kursledare uppifrån Sida-centret i Härnösand slog sig för att äta, några meter ifrån oss :) Väääldans kul – Sanna och Rut är namnen, och vi slog sällskap med dem i en och halv timme! Läser ovannämnda detta så tack än en gång och hoppas flygresan hem gick bra ;) väldigt kul att träffa er... En tredje person från Sida – Alex, fick vi också hälsat på och snackat lite med.
Sååå 70% datapower och 62 minuter kvar tills vi ska entra biosalongen! Markus har sagt uttryck följande de senaste minuterna (utan mellansnacka och respons från mig)
1.typ: nee oooj , vad jag njuter nu!
2.barn är fantanstiska! tänk o va farsa!
:) han e på gott humör! 45 min kvar & 60%...
Under denna resa har det blivit mycket afrikansk musik för vår del. Markus uppdaterar ständigt vår skivsamling, och med tiden får vi självklart våra favoriter. Gå in på youtube och sök på P-Square – No One Like You, vädligt bra...(kanske inte så afrikansk muski och för sig, men de är ju trots allt från nigeria) Den bästa är dock ”Binti Kiziwi”... vill ni ha något att göra, så kolla den ;) ni som kan swahili kan ju kanske till och med höra vad han sjunger.. ”huuur bra som helst” eller hur Jörn??
37 min.. 50 %... snart ”e vi i Sverige” :) hmm.. har tyvärr lite idétorka
den idétorkan tog tyvärr aldrig slut, så jag stängde datorn. Bion va kass – men de gjorde ingenting... skönt att vara i Sverge för ett par timmar!
Två volentärer från Emali, Sanna och Helena, anslöt med oss i Nairobi och de hängde med oss hem i ett par dagar, för att sedan fortsätta sitt turistande västerut, till Kisumu. Ett väldigt trevligt besök, verkligen! Höjdpunkten var en motorcykel-safari längs med sjön Lake Elementaita, som ligger i närheten av Nakuru. Helt fantastikt! På grund av brist i författarkunskaperna (och ork) låter jag bilderna berätta.
Tack för besöket tjejer! Ses snart igen!
Sååååååå.... tror det var allt för denna gången...ni får lite bilder till..Vi hörs! Ciao
Trust in the Lord with all
you heart and lean not on
your own understanding;
in all your ways acknowledge
him and he will make your
paths straight. Ord. 3: 5-6
wihoooo
ursäktar ni än en gång
- vårt fulla schema
- omotivation att sitta vid en slött internet och lägga upp bilder
- lathet
tack..
nedan följer lite småanteckning gjorda för ca 2 veckor sedan + lite mer uppdaterad info!
Tisdag 4/11
Nu sitter jag och Markus på ett matställe i centrala Nakuru. Det är tisdagkväll den 4 november och denna dag kommer nog skrivas upp i de flesta länders historieböcker, och definitivt i Kenyas! De är helt galna här! CNN har livebevakning från hans farmors hydda, och hon slängde vid 3 tiden ut lite ugali och mboga till reportrarna. En nya upplevelse för de amerikanska smaklökarna, som annars är så vana vid Kentycky Fried Chicken, TGIF & gillekakor. Ne, skämt o sido, men nog råder det hysterie här (och CNN är faktiskt i Kisumu-området där hans far ursprungligen kommer ifrån). Tyvärr har vi bloggare inte så stor koll på vad de McCain/Obama har för politik (slött internet ni vet ;)), så vi tar ingen politisk ställning, men det är ärligt talat svårt att inte hålla lite på Mr Barak när man är här nere. Hans välkammade hjässa på varenda matato, hans pepsodent-leende på varenda tidningsomslag och hans namn ringandes öronen många timmar om dygnet, gör att vi i alla fall säger som keyanerna: ”Obama for President!”
Torsdag 6/11
Han, han vann han. Vem? Obama...Världens numera mäktigaste människa (?) har en mamma från USA och en pappa från en liten stad i västra kenya! Här i Nakuru är det verkligen stor glädje. Kenyanera är, helt förståeligt, väldigt stolta och våra kära marknadsförsäljarvänner överlyriska, för nu kommer turismen öka. Landets högsta, president Kibaki, gjorde denna torsdagen till en så kallad ”public holiday” så att de kenyanska folket ska kunna fira och vara glada! Obama´s tacktal har gått på repeat det senaste dygnet och de lokala nationella tv-kanalerna har vidaresänt CNN i stort sätt hela tiden – bara att tacka och ta emot eftersom att det ju även varit champions league nu i dagarna. ”Our Son, Our Hope” skriker en kenyansk tidning ut idag. En annan, Daily Nation har en hel tidning med temat ”New dawn in America”. Förväntningarna på honom här i Kenya är minst sagt höga och det ska bli spännande att se om det blir så mycket förändringar i Kenya som folk hoppas och tror, och i så fall till vilken grad.
Skrivet igår! kl 08.10, gääsp
Som sagt har schemat varit ganska så fullt, men denna nya vecka till ära kommer ett nytt inlägg upp.
De första 4 dagarna förra veckan var vi ute i på bethesdas rehabhem i Gilgil (mellan Nakuru och Nairobi). Första dagen (måndagen allstå) fick vi hänga med till Nairobi, och vara med på två hembesök hos killar som är på Gilgil-centret. Vet inte var jag ska börja när jag berättar om detta, därför börjar jag inte ens.
På tisdagen hade vi stor fest! 5 kaniner, 2 kg grillat kött och en hel massa med ugali stod på menyn...De hade ju fint besök ;)
Onsdagen var helt klart en väldigt annorlunda dag – häng med nu! ;) På morgonen gick vi in till centrala Gilgil för att skaffa fordon till en liten utflykt. PikiPiki (motorcykel) eller Matato var alternativen och vi är nog alla 10 (7 killar, vi 2, och rehabhemmets boss) väldigt glada för att det blev motorcykel. Som Solfrid, Larsan, Ingunn och Jocke hade sagt... MAMA - vilket upplevelse.. Man kände sig fri som en fågel när man åkte längs med rift-valley och såg den otroliga natur som Kenya har att erbjuda!
Målet för utflykten var ett litet naturhistoriskt museum. Många forskare och visa män, som anslutit sig till Darwins evolutionistiska tanksätt, menar att människans (homo sapiens sapiens (eller?)) rötter går att spåra till östafrika. Hört talas om Lucy?? Hon hittades i rift valley-området. Hur som helst, besöket, och faktan som vår guide förmedlade (att bygga upp en hel vetenskap på några skallben, knäskålar och en massa vassa stenar och berätta vad dessa användes till för fleeera miljoner (citat Makkan) år sedan känns som allt annat än vetenskap) ar inte alltför övertygande. Och det känns mycket mer logiskt att tro på en skapare! Motorcykel-turen var väldigt ”trosstyrkande” – wow! vad vår Gud är mäktig när han kan göra sådant här!
Amen!
Att åka tillbaka var minst lika gott, men plötsligt blev stannade vi – vid en kyrka inne på ett militärområde. En timme senare var vi hedersgäster på ett afrikansk militärbröllop. Gilgil-killarna fick ansvar för all sång och jag och Markus var, tillsammans med bröllopsparet (som vi ju inte kände!), de mest fotograferade. Minst sagt en konstig känsla. Om någon hade sagt till mig på onsdagsmorgonen att idag Thomas, ska du hålla ditt första bröllopstal, hade jag nog skakat på huvudet. Men men..så blev de.. så nu har jag det avbockat på min lista. Det gick väl så där – innehållet sparar jag som en lyckad inledning till nästa gång ;)
Yesbox, det var väl ”the crazy wednesday” i korta drag. Torsdagen var stressig! Hem från Gilgil, ompackning och toabesök i Shabab och sen in till stan för att ganska så snart ta en Matato till Chesinende. Om Ryan Air är bra för Hans Weichbrodts böneliv, så är en Matato mellan Nakuru och Chesinende bra för vårat. Han hade väldigt bråttom, och trots att mätaren aldrig passerade 80 km/h så gick det vääääldigt fort.. skulle tippa på en 110/120... skramlande plåt, dåliga vägar --- hjäälp..
Vi överlevde, övernattade hos missionärs-Kerstin och åkta på fredagen mot vårt nya hem i vår – Sigowet.. eller Siggan, som Markus numera säger. Träffade våra blivande handledare/arbetskamrater, gick runt och hälsade på grannskapet och såg vårt nya hus :) Just nu bor vi väldigt bra, så omställning i vår kommer bli stor – då blir det enkeltenkelt. Men det blir spännade och kul! Vi flyttar ut dit den andra januari, och förresten – vilken utsikt! Välkomna Niko och Jonte!
utsikt från nya huset.. funkar
Kom hem i lördags och nu är det som sagt måndag morgon. Dagens händelse inträffade faktiskt redan för en och en halv timme sedan. Alla ni som gjort bekantskap med Markus högra arm vet om att där har det levt en fettknöl, stor som en liten puttekula (jag har aldrig hört det ordet förr)! I morse när jag gjorde gröt utvecklades följande dialog:
Markus: Thomas! Kom!!!
Thomas (i vresig morgonton): Nee, ja gör gröt
Markus: Thomas! Kom!!! Kom fort!!
jag gick till honom, och denna syn mötte mig..
fettklumpen is no more
tack för oss för denna gång! större delen av denna veckan kommer vi vara i Nairobi vårt visum måste förnyas
If God is for us, who can be against us? Rom. 8:31
- vårt fulla schema
- omotivation att sitta vid en slött internet och lägga upp bilder
- lathet
tack..
nedan följer lite småanteckning gjorda för ca 2 veckor sedan + lite mer uppdaterad info!
Tisdag 4/11
Nu sitter jag och Markus på ett matställe i centrala Nakuru. Det är tisdagkväll den 4 november och denna dag kommer nog skrivas upp i de flesta länders historieböcker, och definitivt i Kenyas! De är helt galna här! CNN har livebevakning från hans farmors hydda, och hon slängde vid 3 tiden ut lite ugali och mboga till reportrarna. En nya upplevelse för de amerikanska smaklökarna, som annars är så vana vid Kentycky Fried Chicken, TGIF & gillekakor. Ne, skämt o sido, men nog råder det hysterie här (och CNN är faktiskt i Kisumu-området där hans far ursprungligen kommer ifrån). Tyvärr har vi bloggare inte så stor koll på vad de McCain/Obama har för politik (slött internet ni vet ;)), så vi tar ingen politisk ställning, men det är ärligt talat svårt att inte hålla lite på Mr Barak när man är här nere. Hans välkammade hjässa på varenda matato, hans pepsodent-leende på varenda tidningsomslag och hans namn ringandes öronen många timmar om dygnet, gör att vi i alla fall säger som keyanerna: ”Obama for President!”
Torsdag 6/11
Han, han vann han. Vem? Obama...Världens numera mäktigaste människa (?) har en mamma från USA och en pappa från en liten stad i västra kenya! Här i Nakuru är det verkligen stor glädje. Kenyanera är, helt förståeligt, väldigt stolta och våra kära marknadsförsäljarvänner överlyriska, för nu kommer turismen öka. Landets högsta, president Kibaki, gjorde denna torsdagen till en så kallad ”public holiday” så att de kenyanska folket ska kunna fira och vara glada! Obama´s tacktal har gått på repeat det senaste dygnet och de lokala nationella tv-kanalerna har vidaresänt CNN i stort sätt hela tiden – bara att tacka och ta emot eftersom att det ju även varit champions league nu i dagarna. ”Our Son, Our Hope” skriker en kenyansk tidning ut idag. En annan, Daily Nation har en hel tidning med temat ”New dawn in America”. Förväntningarna på honom här i Kenya är minst sagt höga och det ska bli spännande att se om det blir så mycket förändringar i Kenya som folk hoppas och tror, och i så fall till vilken grad.
Skrivet igår! kl 08.10, gääsp
Som sagt har schemat varit ganska så fullt, men denna nya vecka till ära kommer ett nytt inlägg upp.
De första 4 dagarna förra veckan var vi ute i på bethesdas rehabhem i Gilgil (mellan Nakuru och Nairobi). Första dagen (måndagen allstå) fick vi hänga med till Nairobi, och vara med på två hembesök hos killar som är på Gilgil-centret. Vet inte var jag ska börja när jag berättar om detta, därför börjar jag inte ens.
På tisdagen hade vi stor fest! 5 kaniner, 2 kg grillat kött och en hel massa med ugali stod på menyn...De hade ju fint besök ;)
Onsdagen var helt klart en väldigt annorlunda dag – häng med nu! ;) På morgonen gick vi in till centrala Gilgil för att skaffa fordon till en liten utflykt. PikiPiki (motorcykel) eller Matato var alternativen och vi är nog alla 10 (7 killar, vi 2, och rehabhemmets boss) väldigt glada för att det blev motorcykel. Som Solfrid, Larsan, Ingunn och Jocke hade sagt... MAMA - vilket upplevelse.. Man kände sig fri som en fågel när man åkte längs med rift-valley och såg den otroliga natur som Kenya har att erbjuda!
Målet för utflykten var ett litet naturhistoriskt museum. Många forskare och visa män, som anslutit sig till Darwins evolutionistiska tanksätt, menar att människans (homo sapiens sapiens (eller?)) rötter går att spåra till östafrika. Hört talas om Lucy?? Hon hittades i rift valley-området. Hur som helst, besöket, och faktan som vår guide förmedlade (att bygga upp en hel vetenskap på några skallben, knäskålar och en massa vassa stenar och berätta vad dessa användes till för fleeera miljoner (citat Makkan) år sedan känns som allt annat än vetenskap) ar inte alltför övertygande. Och det känns mycket mer logiskt att tro på en skapare! Motorcykel-turen var väldigt ”trosstyrkande” – wow! vad vår Gud är mäktig när han kan göra sådant här!
Amen!
Att åka tillbaka var minst lika gott, men plötsligt blev stannade vi – vid en kyrka inne på ett militärområde. En timme senare var vi hedersgäster på ett afrikansk militärbröllop. Gilgil-killarna fick ansvar för all sång och jag och Markus var, tillsammans med bröllopsparet (som vi ju inte kände!), de mest fotograferade. Minst sagt en konstig känsla. Om någon hade sagt till mig på onsdagsmorgonen att idag Thomas, ska du hålla ditt första bröllopstal, hade jag nog skakat på huvudet. Men men..så blev de.. så nu har jag det avbockat på min lista. Det gick väl så där – innehållet sparar jag som en lyckad inledning till nästa gång ;)
Yesbox, det var väl ”the crazy wednesday” i korta drag. Torsdagen var stressig! Hem från Gilgil, ompackning och toabesök i Shabab och sen in till stan för att ganska så snart ta en Matato till Chesinende. Om Ryan Air är bra för Hans Weichbrodts böneliv, så är en Matato mellan Nakuru och Chesinende bra för vårat. Han hade väldigt bråttom, och trots att mätaren aldrig passerade 80 km/h så gick det vääääldigt fort.. skulle tippa på en 110/120... skramlande plåt, dåliga vägar --- hjäälp..
Vi överlevde, övernattade hos missionärs-Kerstin och åkta på fredagen mot vårt nya hem i vår – Sigowet.. eller Siggan, som Markus numera säger. Träffade våra blivande handledare/arbetskamrater, gick runt och hälsade på grannskapet och såg vårt nya hus :) Just nu bor vi väldigt bra, så omställning i vår kommer bli stor – då blir det enkeltenkelt. Men det blir spännade och kul! Vi flyttar ut dit den andra januari, och förresten – vilken utsikt! Välkomna Niko och Jonte!
utsikt från nya huset.. funkar
Kom hem i lördags och nu är det som sagt måndag morgon. Dagens händelse inträffade faktiskt redan för en och en halv timme sedan. Alla ni som gjort bekantskap med Markus högra arm vet om att där har det levt en fettknöl, stor som en liten puttekula (jag har aldrig hört det ordet förr)! I morse när jag gjorde gröt utvecklades följande dialog:
Markus: Thomas! Kom!!!
Thomas (i vresig morgonton): Nee, ja gör gröt
Markus: Thomas! Kom!!! Kom fort!!
jag gick till honom, och denna syn mötte mig..
fettklumpen is no more
tack för oss för denna gång! större delen av denna veckan kommer vi vara i Nairobi vårt visum måste förnyas
If God is for us, who can be against us? Rom. 8:31
Grammatik och en Noshörning
Skrev nedanstående i lördags, och det var tänkt att det skulle läggas upp då.
Efter en rad oplanerade ting, exempelvis ett strömavbrott, så inträffade en tvådars försening...hav överseende vänner!
”Wow, de va på tiden!” Är jag tankeläsare? Tänkte du så? Oavsett om svaret är Ja eller Nej får ni ursäkta våra senaste veckor, som varit rätt så oproduktiva (finns det ordet?) när det gäller blogg-uppdates. Har vi slutat göra saker här nere eller? Nopp – vi har så fullt upp att vi knappt hinner blogga!
Hur som helst – låt oss bli produktiva....
Denna veckan har vi studerat det största språket i Kenya – swahili. Måndag till fredag, 08.30 till 16.00. Och efter en vecka med dessa ”studietider” (en halvtimmes fika och en timmes lunch), har vi nog haft lika mycket swahili-studier på 5 dagar som man har på en termin i gymnasiet.
Sammanfattning av språkstudierna: Vi hade väldigt högt tempo, och tack vare tre tvåtimmars (!) lektioner varje dag hann vi röra vid väldigt mycket inom swahilis grammatik. Läraren var helt super – kul, schysst och väldigt skicklig på att hålla det någorlunda intressant, trots att vi typ bara snacka grammar. Ibland togs ändå nån liten paus och vi sjöng en swahilisång eller läste en bibeltext. Dock, efter dessa oaser i ödemarken, blev det analys av sången eller texten i form av - grammatik....
Svårt att förklara mer ingående faktiskt :) men eftermiddagarna var rätt sköna. Då gick vi ut och läste berättelser på swahili, istället för att mata ”object prefixes”, prepositioner och uppmaningsregler!
markus tar över som lärare
Vad mer?? Har ”ämnes-torka”! Kom förresten gärna med förslag på vad ni vill läsa om... så kaaanske vi skriver om det ;)
Anyway - Det är lördag nu. Jag sitter ute, klockan är halv 12, solen skiner och fåglarna kvittrar (lyssnar dock på Leeland)! Hade gärna, för klyshans skull, lagt till ”och inte ett moooln så långt ögat kan nå” men det kan jag tyvärr inte skriva för jag ser några. Kan ju faktiskt ägna några rader till om detta, för de gamla på Örkelljunga´s värmebänk (den mittemot ICAkronen), ständigt aktuella ämnet- vädret! Ovanstående antagande är inget jag har större belägg för, eftersom jag inte sitter där så ofta, men vad pratar annars gamla på värmebänkar om??
Soluppgång typ kl 06.00. Granntuppen börjar gala strax innan. Även våra valpar börjar producera ljudvågor runt denna tid! På förmiddagarna är det oftast väldigt fint väder! På eftermiddagarna kommer lite moln och runt klockan 4 brukar det komma lite regn. Denna väderprocedur har väl pågått i stort sätt hela vår tid här, om vi bortser från de senaste 7 dagarna. De första av dessa dagarna var det, som vanligt sol på morgonen, men sen ÖSTE det ner regn på eftermiddagarna. Bättre var det i så fall igår och förrgår (och idag med hoppas vi på). Sol hela dagarna och stjärnklara kvällar! Helt underbart! Solen gick vi dock tyvärr lite miste om eftersom vi satt i ett klassrum större delen av dessa dagar
Grader?? Ja, kanske 28-30? Vad vet jag, är inte bra på att uppskatta sånt...
Visst ja! Förra lördagen, alltså för en vecka sedan, var vi på Safari! Jag, Markus, Amos och 9 småbarn/barn + en chaffis begav oss ut på upptäcktsfärd i Lake Nakuru National Park. De nio barnen var dels söner till den man och fru som vi hyr lägenheten av, och dels kompisar till dessa! De var väldigt härliga kids och vi fick en fin lördag tillsammans! Noshörningen var väl dagens djurbehållning (trots att vi knappt såg han/hon), och utöver denna hårdhudade skapelse, många zebror och några fega giraffer, så kommer vi nog minnas en viss Maria på 4 år! Så nu vet vi att det iaf finns två coola Marior på planeten Tellus ;)
Det var nog allt för denna gången! Återkommer nån gång denna veckan.. we promise...
Swahili har redan präglat detta inlägget så pass mycket att skolan får stå sitt kast denna gång!
Men bli inte förskräckta – ni kommer få undervisning igen.. ;)
ha de gott och ta hand om er! /thomas & markus
"Give thanks to the LORD,
for his love endures forever."
2 Krön 20: 21
Efter en rad oplanerade ting, exempelvis ett strömavbrott, så inträffade en tvådars försening...hav överseende vänner!
”Wow, de va på tiden!” Är jag tankeläsare? Tänkte du så? Oavsett om svaret är Ja eller Nej får ni ursäkta våra senaste veckor, som varit rätt så oproduktiva (finns det ordet?) när det gäller blogg-uppdates. Har vi slutat göra saker här nere eller? Nopp – vi har så fullt upp att vi knappt hinner blogga!
Hur som helst – låt oss bli produktiva....
Denna veckan har vi studerat det största språket i Kenya – swahili. Måndag till fredag, 08.30 till 16.00. Och efter en vecka med dessa ”studietider” (en halvtimmes fika och en timmes lunch), har vi nog haft lika mycket swahili-studier på 5 dagar som man har på en termin i gymnasiet.
Sammanfattning av språkstudierna: Vi hade väldigt högt tempo, och tack vare tre tvåtimmars (!) lektioner varje dag hann vi röra vid väldigt mycket inom swahilis grammatik. Läraren var helt super – kul, schysst och väldigt skicklig på att hålla det någorlunda intressant, trots att vi typ bara snacka grammar. Ibland togs ändå nån liten paus och vi sjöng en swahilisång eller läste en bibeltext. Dock, efter dessa oaser i ödemarken, blev det analys av sången eller texten i form av - grammatik....
Svårt att förklara mer ingående faktiskt :) men eftermiddagarna var rätt sköna. Då gick vi ut och läste berättelser på swahili, istället för att mata ”object prefixes”, prepositioner och uppmaningsregler!
markus tar över som lärare
Vad mer?? Har ”ämnes-torka”! Kom förresten gärna med förslag på vad ni vill läsa om... så kaaanske vi skriver om det ;)
Anyway - Det är lördag nu. Jag sitter ute, klockan är halv 12, solen skiner och fåglarna kvittrar (lyssnar dock på Leeland)! Hade gärna, för klyshans skull, lagt till ”och inte ett moooln så långt ögat kan nå” men det kan jag tyvärr inte skriva för jag ser några. Kan ju faktiskt ägna några rader till om detta, för de gamla på Örkelljunga´s värmebänk (den mittemot ICAkronen), ständigt aktuella ämnet- vädret! Ovanstående antagande är inget jag har större belägg för, eftersom jag inte sitter där så ofta, men vad pratar annars gamla på värmebänkar om??
Soluppgång typ kl 06.00. Granntuppen börjar gala strax innan. Även våra valpar börjar producera ljudvågor runt denna tid! På förmiddagarna är det oftast väldigt fint väder! På eftermiddagarna kommer lite moln och runt klockan 4 brukar det komma lite regn. Denna väderprocedur har väl pågått i stort sätt hela vår tid här, om vi bortser från de senaste 7 dagarna. De första av dessa dagarna var det, som vanligt sol på morgonen, men sen ÖSTE det ner regn på eftermiddagarna. Bättre var det i så fall igår och förrgår (och idag med hoppas vi på). Sol hela dagarna och stjärnklara kvällar! Helt underbart! Solen gick vi dock tyvärr lite miste om eftersom vi satt i ett klassrum större delen av dessa dagar
Grader?? Ja, kanske 28-30? Vad vet jag, är inte bra på att uppskatta sånt...
Visst ja! Förra lördagen, alltså för en vecka sedan, var vi på Safari! Jag, Markus, Amos och 9 småbarn/barn + en chaffis begav oss ut på upptäcktsfärd i Lake Nakuru National Park. De nio barnen var dels söner till den man och fru som vi hyr lägenheten av, och dels kompisar till dessa! De var väldigt härliga kids och vi fick en fin lördag tillsammans! Noshörningen var väl dagens djurbehållning (trots att vi knappt såg han/hon), och utöver denna hårdhudade skapelse, många zebror och några fega giraffer, så kommer vi nog minnas en viss Maria på 4 år! Så nu vet vi att det iaf finns två coola Marior på planeten Tellus ;)
Det var nog allt för denna gången! Återkommer nån gång denna veckan.. we promise...
Swahili har redan präglat detta inlägget så pass mycket att skolan får stå sitt kast denna gång!
Men bli inte förskräckta – ni kommer få undervisning igen.. ;)
ha de gott och ta hand om er! /thomas & markus
"Give thanks to the LORD,
for his love endures forever."
2 Krön 20: 21
