Sigowet
Tjena! we are back (tidigare än vi trott) Natten då förra blogginlägget las upp kom alltså 3 svenska familjer. I skrivandets stund visar mobilen 2009 (!)-01-02 (Gott NYTT år), vi har lämnat de svenska familjerna och bor numera ute i ingenstans, närmare bestämt Sigowet.
Kan ju berätta lite om våra, ca 20, lediga dagar. Först var vi som sagt i Mombasa ett tag. Där hade vi det väldigt skönt – havet var varmt, solen ännu varmare och vi åkte ut på havet och fiskade! Markus drog upp en så kallad Dorado, en fisk som, i dött tillstånd, ändrade färg lite dådå. Vid liv var han dock väldigt färgglad, men mest grön och så små blå prickar på – såg ut som han hade haft penselkrig med en kamrat.
Efter Mombasa åkte vi till Nairobi (torsdag den 18) och sov där i 2 nätter. Robin lämnade oss efter halva tiden i huvudstaden (wewe, tack för tiden) och på lördagen åkte vi ”hem” till kära Nakuru, där ivriga marknadsförsäljare spänt väntade på ”de 20 svenskar” som jag och Markus lovat skulle komma. I Nakuru stannande vi till dan före doppar dan och hann med både det ena och det andra (tror inte ni bryr er så mycket om vad detta innebär), innan vi åkte mot platsen där Jesu födelsedag skulle firas – Chesinende. En underbar julafton firades med 23 svenkar, en massa bonanza, en skogspromenad där svetten rann i uppförsbackarna, julskinka, prinskorvar, köttbullar osv, osv. Jonte visade ”Kalle Ankas julafton” på sin medhavda dator och stämningen var helt enkelt på topp! Vi hade till och med julgran. En riktigt svensk jul allstå – det tackar vi för.
Juldagen var det dags för gudtjänstbesök, och eftersom att det fanns några kyrkor i området hade vår värd Kerstin lovat dessa att alla skulle få besök. Den gruppen som jag gick med hann, utöver kyrka, med 3 hembesök på 4 timmar. 2 middagar (ris och kött på båda, 30 min intervall), många koppar chai (te), mackor och lite annat smått och gått. Allt slank ner i magen under loppet av 3-4 timmar, och den överblivna julskinkan som vi såg fram emot att äta på kvällen var inte längre lika lockande. På fredagen åkte jag och Markus med Lina och Sofia till Nakuru, sov där en natt, och anslöt sedan med gänget igen på lördagmorgon för att åka på safari i Masai Mara!
"Trosstyrkande "kan sammanfatta de underbara 3 dagarna vi hade där tillsammans med masaier, öppna landskap, höga berg, mäktiga soluppgångar och lika mäktiga nedgånger. Vi såg alla möjliga djur, men några lejon och en gepardmamma med ungar, ätandes på en kanin toppade ändå listan. I måndags åkte vi från parken och anlände till Itiero på kvällen. En rätt lugnt tisdag följdes av nyårsafton. Spex, lekar och andakt stog på kvällsprogrammet och vid tolvslaget höll Martin G. ett mycket rörande tal ;) om det kommande året. För att vi skulle få lite pang i öronen så hoppade vi även på våra, kvällen till ära, inköpta juciedryckar (uppdruckna och uppblåsta). Liggandes i sådana papperförpackningar som finns till Mer, ni vet.
Nu är vi framme i Nutid och jag och Makkan är själva igen. Stefan E. med familj ska dock hälsa på oss imorgon, lördag, tom måndag och sen ska vi vinka av dem i Nairoibi när de flyger hem mot Balsby, Broby prästgård, Fjellhaug i mitten av Januari.
Sigowet allstå – var ska vi börja?? Har ju inte hunnit hända så mycket här än. Vi kom igår, och idag har vi varit nere i närmsta staden – Sondu. På vägen tillbaka åkte vi en liiiten taxi bil. Vi satt 4 där fram, varav två personer hade fötterna vid pedalerna, 5 eller 6 där bak och en i bagegelukan. På måndag ska vi ha ett möte med våra handledare för att planera lite hur våra månader här ska se ut – vilka skolor vi ska arbeta på, vad för typ av arbete vi ska engagera oss i i kyrkan och hur en normal vecka ska se ut.
Det kommer förhoppningsvis ett längre inlägg nästa vecka. Innehållandes bilder på huset och lite annat smått och gott. Så hav tålamod!
Tack alla ni som ber för oss där hemma! Fortsätt med det – att tiden i Sigowet blir toppen, att hälsa, relationer, språk och arbetet ska gå bra.
Vi fick ett bibelord kvällen innan vi åkte hit. Det var så bra så det får bli ”inläggets bibelord” ;)
Ha det gott vänner!
The LORD himself goes before you and will be with you;
he will never leave you nor forsake you. Do not be afraid;
do not be discouraged. 5 Mos. 31:8
Kan ju berätta lite om våra, ca 20, lediga dagar. Först var vi som sagt i Mombasa ett tag. Där hade vi det väldigt skönt – havet var varmt, solen ännu varmare och vi åkte ut på havet och fiskade! Markus drog upp en så kallad Dorado, en fisk som, i dött tillstånd, ändrade färg lite dådå. Vid liv var han dock väldigt färgglad, men mest grön och så små blå prickar på – såg ut som han hade haft penselkrig med en kamrat.
Efter Mombasa åkte vi till Nairobi (torsdag den 18) och sov där i 2 nätter. Robin lämnade oss efter halva tiden i huvudstaden (wewe, tack för tiden) och på lördagen åkte vi ”hem” till kära Nakuru, där ivriga marknadsförsäljare spänt väntade på ”de 20 svenskar” som jag och Markus lovat skulle komma. I Nakuru stannande vi till dan före doppar dan och hann med både det ena och det andra (tror inte ni bryr er så mycket om vad detta innebär), innan vi åkte mot platsen där Jesu födelsedag skulle firas – Chesinende. En underbar julafton firades med 23 svenkar, en massa bonanza, en skogspromenad där svetten rann i uppförsbackarna, julskinka, prinskorvar, köttbullar osv, osv. Jonte visade ”Kalle Ankas julafton” på sin medhavda dator och stämningen var helt enkelt på topp! Vi hade till och med julgran. En riktigt svensk jul allstå – det tackar vi för.
Juldagen var det dags för gudtjänstbesök, och eftersom att det fanns några kyrkor i området hade vår värd Kerstin lovat dessa att alla skulle få besök. Den gruppen som jag gick med hann, utöver kyrka, med 3 hembesök på 4 timmar. 2 middagar (ris och kött på båda, 30 min intervall), många koppar chai (te), mackor och lite annat smått och gått. Allt slank ner i magen under loppet av 3-4 timmar, och den överblivna julskinkan som vi såg fram emot att äta på kvällen var inte längre lika lockande. På fredagen åkte jag och Markus med Lina och Sofia till Nakuru, sov där en natt, och anslöt sedan med gänget igen på lördagmorgon för att åka på safari i Masai Mara!
"Trosstyrkande "kan sammanfatta de underbara 3 dagarna vi hade där tillsammans med masaier, öppna landskap, höga berg, mäktiga soluppgångar och lika mäktiga nedgånger. Vi såg alla möjliga djur, men några lejon och en gepardmamma med ungar, ätandes på en kanin toppade ändå listan. I måndags åkte vi från parken och anlände till Itiero på kvällen. En rätt lugnt tisdag följdes av nyårsafton. Spex, lekar och andakt stog på kvällsprogrammet och vid tolvslaget höll Martin G. ett mycket rörande tal ;) om det kommande året. För att vi skulle få lite pang i öronen så hoppade vi även på våra, kvällen till ära, inköpta juciedryckar (uppdruckna och uppblåsta). Liggandes i sådana papperförpackningar som finns till Mer, ni vet.
Nu är vi framme i Nutid och jag och Makkan är själva igen. Stefan E. med familj ska dock hälsa på oss imorgon, lördag, tom måndag och sen ska vi vinka av dem i Nairoibi när de flyger hem mot Balsby, Broby prästgård, Fjellhaug i mitten av Januari.
Sigowet allstå – var ska vi börja?? Har ju inte hunnit hända så mycket här än. Vi kom igår, och idag har vi varit nere i närmsta staden – Sondu. På vägen tillbaka åkte vi en liiiten taxi bil. Vi satt 4 där fram, varav två personer hade fötterna vid pedalerna, 5 eller 6 där bak och en i bagegelukan. På måndag ska vi ha ett möte med våra handledare för att planera lite hur våra månader här ska se ut – vilka skolor vi ska arbeta på, vad för typ av arbete vi ska engagera oss i i kyrkan och hur en normal vecka ska se ut.
Det kommer förhoppningsvis ett längre inlägg nästa vecka. Innehållandes bilder på huset och lite annat smått och gott. Så hav tålamod!
Tack alla ni som ber för oss där hemma! Fortsätt med det – att tiden i Sigowet blir toppen, att hälsa, relationer, språk och arbetet ska gå bra.
Vi fick ett bibelord kvällen innan vi åkte hit. Det var så bra så det får bli ”inläggets bibelord” ;)
Ha det gott vänner!
The LORD himself goes before you and will be with you;
he will never leave you nor forsake you. Do not be afraid;
do not be discouraged. 5 Mos. 31:8
